Sala Sparbank grundades 1828 och är Sveriges näst äldsta sparbank. På bankens öppningsdag den 13 september samma år var det Wilhelmina Söderhjelm och Christina Strömberg som blev de första att sätta in pengar på bankkontoret i Rådhuset. Totalt var det nio personer som kom till banken den dagen och gjorde insättningar på sammanlagt 9 riksdaler.
Sparbanksidén har överlevt i över 200 år och den allra första sparbanken öppnades i södra Skottland år 1810. Den första sparbanken i Sverige var Göteborgs Sparbank som bildades år 1820.
Bergshauptmannen J. H. af Forselles hade ett stort intresse för allt som kunde främja ortens utveckling. Efter uppmaning från Västerås sparbank, som ville att angränsande län skulle bilda sparbanker, skickade Forselles därför ut en insamlinglista för att samla in bidrag till att bilda en sparbank i Sala. Efter cirka ett år grundades till slut Sala Sparbank av 39 st Salabor och slog därmed upp portarna lördagen den 13 september 1828.
Under bankens första år öppnades det 28 nya konton. Till en början var kontoret i Rådhuset endast öppet på lördagar mellan kl. 16-18. Under vintertid var det stundtals problematiskt att hitta in till kontoret då belysningen runt Stora Torget var obefintlig. Inte förrän 1843, 15 år efter att banken öppnat, fick torget belysning i form av fyra lampor.
Den ekonomiska utvecklingen för både bygden och banken var under lång tid långsam. Men utvecklingen i Sala sköt fart i samband med industrialiseringen och när norra stambanan till Sala öppnades 1873. Därefter öppnades det 1875 en linje till Tillberga, och 1901 mellan Sala-Gysinge. Nu hade staden fått utmärkta förbindelser och Sala fick ett riktigt uppsving. Flera av våra industrier anlades kring den här tiden och år 1893 passerade insättningsbehållingen på banken en miljon kronor.
Med tiden blev lokalerna i Rådhuset för små och banken beslutade 1902 att bygga ett nytt sparbankshus vid Stora Torget i Sala till en kostnad av 375 000 kronor. Stockholmsarkitekten Erik Lallerstedt fick uppdraget att rita det nya huset.
